Avel i små populationer
Detta ämne är inte något som man kan sätta sig in i från en kort text, men man kan få en inblick hur det ligger till. Vi börjar med att förklara begrepp som gen, allel och genetisk variation.
Gener är bärare av arvsanlagen och har olika varianter, det vill säga olika alleler. Genetisk variation = olika alleler.
Inavel uppstår då individen får samma allel från båda sidor, alltså finns inte variationen. Det som är viktigt för en populations överlevnad är hälsa och fertilitet och där kan det gå fel om variationen uteblir. Recessiva anlag möts vid inavel och om det är en defekt som ligger recessivt så blir resultatet en högre frekvens av defekter i populationen.
En effektiv population är den del av populationen som frambringar levande föl. En effektiv population bör bestå av 50-500 för att hålla borta inavel. År 2000 bestod den effektiva populationen av individer (det vill säga det föddes 240 levande föl av den nordsvenska brukshästen det året).
Att vi har många hingstar som betäcker få ston gör att den genetiska variationen bibehålls, vilket gör att inavelssituationen för nordsvensken inte är alarmerande. Ännu…
Vad vi måste göra är att:
Få fler stona avel.
De ston som fick föl vid stamboksförningen, att de får fler föl (huvuddelen av stamboksförda ston får endast ett föl).
Få fler hingstar i avel.
Sammanfattningsvis kan man säga att det viktigaste för avel i små populationer är:
Att öka avelspopulationen.
Att få fler hingstar i aveln, både med udda linjer men alla hingstar är viktiga för att bibehålla variationen.
Det är viktigt att ha en genomtänkt avelsplan och ett avelsmål.
Att stimulera och sätta in åtgärder för att öka motivationen att sätta hästar i avel.